Pågående projekt

EDIS - elflyg och drönare i samhällets tjänst

EDIS är ett samverkansprojekt mellan LFV, KATLA Aero, Guideline Geo och Luleå Tekniska Universitet (LTU) och har som mål att visa på möjligheter att med drönare och elflyg förbättra förutsättningarna för samhällsservice och transporter i områden med stora avstånd och begränsad tillgång till kritiska samhällsfunktioner.

Vilka krav kommer det obemannade flyget att ställa på luftrum och flygtrafikledning? I projektet demonstreras hur ny drönarteknologi kan användas för att nå en mer hållbar och effektiv flygverksamhet - framförallt i glesbygdsregioner. Kunskapen är till nytta för Trafikverket, LFV, Transportstyrelsen och övriga aktörer som i förlängningen sprider den vidare till det bredare samhället. Hos den lokala industrin, till exempel inom skogsnäring och kraftförsörjning har intresset ökat för samverkan kring den nya tekniken. EDIS finansieras av Trafikverket och var ett av de första att använda LARC som hemmaarena för ett projekt inom elflyg.

Varför EDIS?

Räddningstjänst och övervakning i glesbygden innebär långa avstånd. Här har drönare potentialen att bidra till ett stort antal olika funktioner. Tillsammans med generella frågor kring luftrum, säkerhet, kommunikation och fjärrstyrning, utgör dessa funktioner fokus i projektet EDIS. Resultaten kommer att fungera som katalysator för andra projekt inom områdena automation (utförande av programmerade uppgifter) fjärrstyrning och elflyg inför framtiden.

Inom EDIS-projektet finns en samlad svensk spetskompetens inom relevanta områden för att kunna demonstrera möjligheter till förbättrad samhällsservice för människor i glest befolkade områden, som vill kunna känna trygghet i den miljö där de befinner sig. Den tekniska nivån skiljer sig från andra pågående drönarprojekt: i EDIS används farkoster med potential för hastigheter på 250 km/h och en räckvidd på 15 mil.

Två fokusområden

Projektet fokuserar på två områden. Det första området innefattar användning av drönare för funktioner i akuta insatser vid olyckor eller vid fara vid så kallade blåljusfunktioner, till exempel för situationsuppfattning vid bilolyckor, fjällräddning och lavinsökning. Här ligger fokus på flyghastighet. Det andra området handlar om funktioner för rutinmässiga och schemalagda insatser som idag ofta genomförs med helikopter. Här ligger fokus på räckvidd, på miljöaspekterna med elflyg i stället för helikopter och på kostnaden för att genomföra sådana uppdrag. Exempel på uppdrag kan vara översyn av skogsbestånd, bedömning av lavinfara och sjöförhållanden, stormskador som påverkar infrastrukturen och skogsbränder.

Inom de här två funktionsområdena tas steget vidare från mer konventionell användning av drönare där farkosten kontrolleras visuellt till betydligt mer avancerade områden där destinationen skall kunna nås med automatisk navigering utanför synhåll för piloten (BVLOS, Beyond Visual Line of Sight.) EDIS testverksamhet pågår löpande och kommer etappvis genomföra provflygningar på plats i testarenan LARC i Örnsköldsvik.

Avsiktsförklaring om den fossilfria flygplatsen

Med utgångspunkt i LARC har LFV och Vattenfall inlett ett forskningssamarbete som innebär ytterligare steg mot en fossilfri transportsektor. Målet är att lösningar för fossilfria flygplatser ska utvecklas och kunna fungera som mall för andra flygplatser. Samarbetet innebär forskning och utveckling för omställningen till ett hållbart flyg och att tillsammans ta fram en helhetslösning för hur en fossilfri flygplats ska se ut.

– Avsiktsförklaringen med Vattenfall är ett initiativ som går i linje med LFVs etablering av LARC i Örnsköldsvik, en ny samverkansarena för industri, akademi och samhälle. Allt inom ramen för obemannat flyg, elflyg, luftrumsfrågor och flygplatsverksamhet. I täta samarbeten som detta skapar vi möjligheter för att utveckla och validera nya lösningar för ökad säkerhet, kostnadseffektivitet och minskad klimatpåverkan, säger LFVs tf forskningschef Gunnar Olsson.

– Vi vill tillsammans med LFV hitta lösningar och installera laddinfrastruktur för att det ska bli möjligt att helt gå över till eldrivna fordon - till, från och inom flygplatsområdet och på sikt även för eldrivna flygplan. Andra lösningar kan vara installation av solcellsanläggningar och batterilager som ger snabb tillgång till ström när kunden behöver den, säger Maria Lindberg, chef för Vattenfall Network Solutions i Sverige.

De nya lösningarna

• Tankning av fordon (laddning med el och/eller batteribyte).
• Transporter inom flygplatsområdet (bussar, bilar, flygplan, bogserare, traktorer och övriga marktransportfordon).
• Mikroproducerande infrastruktur som till exempel solcellsanläggningar.
• Avbrottsfri kraft genom till exempel redundanta system och dess kringtjänster.

Forskningsresultaten ska bland annat möjliggöra regionala flygningar på distanser från 400 km och mer. I ett nästa steg undersöks exportmarknader med tillhörande strukturer och strategier för fossilfria lufthamnar.