Automatisering för framtidens flygledning i nytt forskningsprojekt
Publicerad: 06 mars 2025 10:41

LFV fortsätter utvecklingen av automatiserade verktyg för flygledare genom forskningsprojektet Advanced Autoplanner 3 (AAP3). Projektet, som löper över tre år, finansieras med nära tio miljoner kronor av Trafikverket och genomförs i samarbete med RISE.
Jens Nilsson, en av nyckelpersonerna bakom projektet, berättar om resan från de första spekulationerna om automation till dagens konkreta utvecklingsarbete.
– Det hela började för ungefär åtta år sedan när vi började fundera på hur man kunde automatisera bort plannern. Vi insåg dock snabbt att den rätta vägen var att utveckla verktyg som stödjer både executive och plannern i deras arbete, säger Jens.
Projektet fokuserar på att ta fram förslag på konfliktlösningar genom att utveckla avancerade algoritmer som analyserar flygtrafiken och ger operativa rekommendationer. Det baseras på befintliga system som MTCD (Medium Term Conflict Detection) men tar analysen ett steg längre genom att ge flygledare förslag på hur en konflikt kan lösas.
AAP1 och AAP2 – Lärdomar och utveckling
Det första projektet, AAP1, genomfördes i samarbete med IBM och utforskade användningen av AI.
– Vi insåg att modern AI inte var den rätta vägen att gå på kort sikt. AI kan vara en black box-lösning som är svår att verifiera ur ett säkerhetsperspektiv. Istället satsade vi på expertsystem och avancerade algoritmer, säger Jens.
AAP2 byggde vidare på dessa insikter och fokuserade på att hitta optimala tidpunkter för att genomföra konfliktlösningar. En inledande studie om mänskliga faktorer genomfördes i samarbete med Linköpings universitet, men tekniska begränsningar hindrade projektet från att nå sin fulla potential.
– Vår implementation hade prestandaproblem, och vi kunde inte söka efter lösningar i den omfattning vi ville. Men vi lärde oss mycket på vägen, förklarar Jens.
AAP3 – Ett stort steg framåt
Med AAP3 tar LFV ett rejält kliv framåt. Projektet, som har en budget på nära 10 miljoner kronor och sträcker sig över tre år, har som mål att hantera konfliktlösningar i fullt realistisk trafik med stigande och sjunkande flygplan, vindar och andra komplexa faktorer.
En viktig förändring i AAP3 är att LFV nu har allokerat fler interna utvecklare till projektet.
– Nu har vi två av våra mest erfarna utvecklare, Mikael Björk och Fredrik Bennison, som kan flygledning så bra som en ingenjör kan kunna flygledning.
RISE fortsätter som en viktig samarbetspartner i projektet och tillför expertis inom algoritmutveckling.
– Detta blir ett rent teknikprojekt. RISE har starka utvecklare och algoritmexperter, vilket kompletterar vår egen kompetens på ett bra sätt.
Hur testas det i praktiken?
För att säkerställa att tekniken fungerar genomgår algoritmerna en omfattande testprocess i flera steg:
- Utveckling av beräkningsfunktioner – Ta fram de grundläggande beräkningsfunktionerna för algoritmerna.
- Övergång till snabbare språk – Algoritmen omarbetas till ett kompilerat språk som möjliggör snabbare och parallella beräkningar.
- Vidareutveckling – Utöka algoritmen för att hantera vertikal trafik, osäkerheter och komplexa lösningar i flera steg.
- Integration i Narsim-simulatorn – När algoritmen är färdig testas den i realistiska trafikscenarier i vår Narsim-simulator på Sturup.
- Storskaliga simuleringar – Upp till 100 000 timmars flygledning simuleras med verkliga färdplaner från TopSky, både för bemannad och obemannad flygtrafik.
- Flygledarfeedback och finjustering – Våra flygledare granskar simuleringarna och ger feedback för att finjustera systemen ur både säkerhets- och effektivitetsperspektiv.
– Vi vill förstå hur flygledare reagerar på de förslag vårt system ger. Finns det säkerhetsrisker? Tänker de annorlunda när de ser lösningarna? Vilken information behöver de? Det är nyckelfrågor för både forskning och framtida implementering, säger Jens.
Med en stabil grund från tidigare projekt och ett starkt team bakom AAP3 ser Jens fram emot att arbeta vidare.
– Det ska bli riktigt spännande. Vi hoppas att detta projekt leder till framtida verktyg som gör flygledarnas arbete enklare, säkrare och mer effektivt – och att det i slutändan bidrar till en mer kostnadseffektiv och hållbar flygledning, säger Jens avslutande.